Har varit i en bubbla på sjukhuset senaste sex veckorna. Sista praktiken! Herregud vad intensivt. Man ska liksom kunna allt utan att kunna det. Har gråtit flera gånger för känt mig så misslyckad. Hur kan man glömma släppa stasen vid PVK-sättning IGEN?? I efterhand kan jag härleda de tillfällena till PMS. ALLTID samma aaaaaaaaaahaaaaaaaa-upplevelse. Ahaaa det var därför jag grät.Har kanske aldrig lärt mig så mycket som de senaste 12 veckorna. Man tror i början att man ALDRIG kommer lära sig ha koll på så många salar, patienter, prover, läkemedel, dropp, ronder, vitala parametrar, ord (på latin), möten. Men så lär man sig pö om pö till sin enorma förvåning.På lördag tar jag examen! Tre år gick för snabbt. Älskar att plugga. Så trist att det är slut men det har ju något att man blir klar också. Sjukt sjukt läskigt dock. Drömt så många mardrömmar om att jag missar desaturationer (låg syresättning i blodet) samtidigt som någon typ förblöder i en annan sal. Men dom säger att det blir bättre.
